unreal.

Kommer nog aldrig att förstå det helt.

Det är så många minnen som spelar upp sig i bakhuvudet, och sen när tankarna slår till så blir jag helt jävla dum i huvudet.

Det är så overkligt.


...

Första natten på över fem veckor som jag ska sova ensam. Första natten sedan det hände.
Om jag överhuvudtaget somnar är ännu en gåta men jag känner redan nu hur tårarna bränner bakom ögonlocken.

Jag kan inte hantera det här. Så är det bara.


Tack T&C för erat stöd. Hade inte fixat det utan er.



Update: klockan 23:50 kom F. och hämtade mig. Jag klarade helt enkelt inte av att vara ensam.


2010.04.21


saknad.

Det hade inte kunnat vara finare.

Men fan vad det gör ont.


It's time to say goodbye.

Lite mer än en timme kvar.

håll ut.


ge mig styrka.

imorgon är den värsta dagen i mitt liv tror jag.
Näst efter kvällen då allt hände.

Just nu känner jag att jag behöver all styrka och kraft som går att få.
men hur ska jag orka?


Jag älskar dig grappo och jag finns alltid här för dig.

hard.

Det är så svårt just nu.

ensam.

Känslan av ensamhet är så fruktansvärt jobbig just nu. Jag har aldrig varit någon ensamvarg, har alltid tyckt om att ha människor, liv och rörelse runt omkring mig. Givetvis har det varit skönt att dra sig undan och få ha lite egen tid ibland. Att sova ensam har inte varit några problem (förutom saknad av en varm famn..) och att sitta i lugn och ro och tänka har inte varit någon big deal.

Men det var då. I dagsläget klarar jag inte av det för fem öre. Jag skulle egentligen behöva tvätta håret nu, men eftersom jag är ensam hemma så känns det helt omöjligt. Jag kan knappt gå på toaletten och än mindre ligga i sängen i mitt rum.

Det är något med tystnaden och ensamheten som skrämmer mig. Jag känner mig som en 10-åring som är ensam hemma för första gången.

När ska allt bli som vanligt?



ps. förlåt för att jag terrar er med sms/samtal, men jag hoppas att ni förstår varför...


and I need you more than ever.




Fick reda på lite mer om vad som kommer att hända under ceremonin på onsdag. Det kommer bli så vackert men så fruktansvärt sorligt. Hur kan man förbereda sig för något sådant?


just nu gör allt så jävla ont.


pray with me now.

På måndag ska jag skicka in mina ansökningshandlingar till skolan.
Det här är nog första gången i hela mitt liv som jag är taggad till tusen på att få börja plugga.

Sen får vi hålla tummarna för att jag kommer in också!

Hjälper ni mig med det?


<3

Det går inte att beskriva känslorna med ord. De känslor som dyker upp då & då utan förvarning. Det är en enda ren och skär smärta. Att saknad gör ont det visste jag sedan innan, men att den lamslår en totalt har jag aldrig varit med om.  Kan inte fatta, kan inte förstå.





äntligen hittat rätt?

jag har hittat min drömutbildning. Öppet-hus på lördag.
Hoppashoppashoppas att det är så bra som det verkar!

Lust att haka på?

hårhjälp.

Jag skulle behöva hjälp med mitt hår på onsdag (till begravningen..)
jag vill ha sådana där fina lockar som jag hade i lördags (se bilden nedan)

så om någon är villig, hojta.

Puss'

Anna Pietiläinen

10 dagar kvar.

Hur ska man orka?




öde.

Vems händer ligger egentligen ens öde i? Är det läkaren på ett vitt och stelt sjukhus som har ens liv mellan sina nariga händer som stadigt håller i en journal. Är det h-n som bestämmer vem som får leva och vem som dansar sin sista vals?

Ligger ödet hos någon högre makt som frenetiskt flyttar individer fram och tillbaka mella hopp och förtvivlan. Mänskliga schackpjäser som antingen får ställa sig på den vita eller den svarta rutan - den goda eller den onda. Utan att själv kunna bestämma vad som är bäst för en själv.

Livet är allt annat än rättvist, det håller jag med om. Men någonstans måste det finnas en mening med allt. Jag kan inte tro något annat - jag vill inte göra det heller.

Att vi alla ses på en vacker plats igen är jag övertygade om, det kan inte vara så meningslöst att man föds för att leva ett liv som kan vara precis hur för jävla illa som helst, för att sedan somna in. Det måste finnas en poäng med det hela.

Jag ska spela mina pjäser rätt, jag ska ta mig förbi alla de onda rutorna.

Jag ska bli mitt eget öde.

:(

Jag har halsfluss.

Skönt >_<

glad påsk från örebro

Hejhej hallå!
Jag får skriva ett snabbt inlägg nu eftersom jag var så dum att jag inte tog med mig batterisladden till datorn.

Nu är vi iaf hemma hos svärmor Lena och Janne. Det är ett litet gäng men trevligt :)

Vi ska tjocka påskmat och jag och Lena ska "supa grabbarna under bordet", haha.

Puss och glad påsk!


RSS 2.0