fått mitt hjärta rispat i bitar.
Det svider så fort jag tänker, det värker så fort jag andas.
mitt hjärta är skört som glas just nu. Risken finns att det faller i golvet.
allting kan gå itu, men ett hjärta kan gå i tusen bitar.
jo tack..
mitt hjärta är skört som glas just nu. Risken finns att det faller i golvet.
allting kan gå itu, men ett hjärta kan gå i tusen bitar.
jo tack..
ZZzzzZzz
Kom hem från jobbet förr en halvtimme sedan, nämnde jag att jag jobbar på DAGIS? Ingen förvarnade mig om såhär sena kvällar för ca 1 år sedan ;/
Imorgon stänger jag 17:30 och på onsdag öppnar jag. Hej bussen som går 05:18!
Nu ska jag sova håller på att gå sönder av trötthet.
Om ni vill nå mig kan vi höras nästa vecka när jag är människa igen...
Imorgon stänger jag 17:30 och på onsdag öppnar jag. Hej bussen som går 05:18!
Nu ska jag sova håller på att gå sönder av trötthet.
Om ni vill nå mig kan vi höras nästa vecka när jag är människa igen...
underbar.
fuck off.
Jag är så gott som helt söndertrasad psykiskt. Är det inte något som händer privat så brakar livet ihop på jobbet, är det inte något som händer på vägen hem, så är det något som händer väl hemma.
Jag är så jävla slutkörd nu så jag har ont i hela jävla kroppen. Jag är utmattad både psykiskt och fysiskt.
Jag är förhelvet 20 bast, inte 65år.
Jag ska inte behöva må så här, jag ska inte behöva känna mig som en åttioårig tant som jobbat halva livet.
Jag orkar inte mer.
Imorgon är det jag som ska ta tag i det här. Psykolog, eller terapeut? Vi hörs imorgon.
Tills dess ska jag försöka spåna kring hur mitt liv ser ut till våren. Fick nämligen en efterlängtad katalog med posten idag...
Efter thailand är det byebye till detta liv, nya tag och nya platser är det som gäller.
Jag är så jävla slutkörd nu så jag har ont i hela jävla kroppen. Jag är utmattad både psykiskt och fysiskt.
Jag är förhelvet 20 bast, inte 65år.
Jag ska inte behöva må så här, jag ska inte behöva känna mig som en åttioårig tant som jobbat halva livet.
Jag orkar inte mer.
Imorgon är det jag som ska ta tag i det här. Psykolog, eller terapeut? Vi hörs imorgon.
Tills dess ska jag försöka spåna kring hur mitt liv ser ut till våren. Fick nämligen en efterlängtad katalog med posten idag...
Efter thailand är det byebye till detta liv, nya tag och nya platser är det som gäller.
kan ni inte bara säga hej inatt?
Om jag inte tänker på er varje dag (vilket jag egentligen gör..) så kommer de dagar som jag tänker på er flera gånger, hela tiden. Det är sådana dagar som jag verkligen slås ned och får benen kapade. Jag faller i någon slags mörk avgrund där det bara finns hopplöshet, tomhet och så fruktansvärt mycket ilska. Ilska för att ni inte kommer komma tillbaka, ilska för att ni lämnat oss andra och ilska för att ni inte förtjänade detta. Orättvisa i allra högsta grad.
Jag vet väl inte egentligen vad jag vill säga, men att skriva är min terapi. Jag får utlopp för det jag känner, sedan kan jag smått börja tänka på annat igen. Jag får ur mig alla känslor som tränger sig på.
Vi hörs snart igen.
<3
For all the joy you brought to my life.
Idag har jag träffat mina bästa älsklingar i hela vida världen.
Efter jobbet åkte jag, tiina och alexandra till Skrholmen. Jag letade efter en kofta (eller något annat kul som man kan köpa..) men kom hem tomhänt. Alexandra hittade däremot ett par grymma jeans, som passade henne så jäkla bra! Men hursom.
Det jag ville få ut av det hela var att jag mådde så sjukt mycket bättre efter att jag varit med dom och fått vädra mina tankar, och fått ta del av allt som händer i deras liv. Jag fick liksom ett litet andrum mellan allt som händer och vara "vanliga" Anna en stund. Tack för det älsklingar <3
Sen åkte jag hem till mannen min och somnade, är så sjukt utmattad så det skrämmer mig alltså. Men jag behövde verkligen den lilla sömnstunden jag fick, och att ligga och nosa på honom är rena sömnpillret :)
När jag vaknade åkte jag hem och träffade Camilla. Vi pratade lite om allting och sedan visade det sig att hon ska bli en hard working woman inom kort! STORT JÄVLA GRATTIS! Bara det fick mig att må mycket bättre till skillnad mot hur det är annars nowdays. Älskar när det går bra för mina vänner och se dem glada!
Så den här dagen har bjudit på många skratt och sköna samtal.
tack mina älsklingar, ni håller mig ovanför ytan och med fötterna kvar på jorden.
Loooove you.
Jag måste nog ha världens snyggaste kompisar :D
Efter jobbet åkte jag, tiina och alexandra till Skrholmen. Jag letade efter en kofta (eller något annat kul som man kan köpa..) men kom hem tomhänt. Alexandra hittade däremot ett par grymma jeans, som passade henne så jäkla bra! Men hursom.
Det jag ville få ut av det hela var att jag mådde så sjukt mycket bättre efter att jag varit med dom och fått vädra mina tankar, och fått ta del av allt som händer i deras liv. Jag fick liksom ett litet andrum mellan allt som händer och vara "vanliga" Anna en stund. Tack för det älsklingar <3
Sen åkte jag hem till mannen min och somnade, är så sjukt utmattad så det skrämmer mig alltså. Men jag behövde verkligen den lilla sömnstunden jag fick, och att ligga och nosa på honom är rena sömnpillret :)
När jag vaknade åkte jag hem och träffade Camilla. Vi pratade lite om allting och sedan visade det sig att hon ska bli en hard working woman inom kort! STORT JÄVLA GRATTIS! Bara det fick mig att må mycket bättre till skillnad mot hur det är annars nowdays. Älskar när det går bra för mina vänner och se dem glada!
Så den här dagen har bjudit på många skratt och sköna samtal.
tack mina älsklingar, ni håller mig ovanför ytan och med fötterna kvar på jorden.
Loooove you.
Jag måste nog ha världens snyggaste kompisar :D
fuckyou.
Vaknade 04:10 idag av att jag hade så ont i magen att jag trodde att någon höll på att äta upp mig innifrån. Och för att klargöra en sak; NEJ JAG HAR INTE MENSVÄRK!!!!!
Så.
Jag är bara så extrem stressad över min levnadssituation just nu. Och nej, jag är inte en sådan person som vädrar allt jag tänker på/mina problem hursomhelst. Så bara för att jag verkar vara som "vanligt" så betyder inte det att jag inte har helvetes jävla massa andra problem.
Jag räknar dagar till jag sitter på planet till WIEN. Då jag äntligen kan få lite lugn.
Jag gråter blod över att det än så länge fortfarande är över 2 månader kvar till jag kommer till paradiset.
Men när planet landar i Thailand. Då mina vänner, då kan jag andas ut.
Nu ska jag knapra i mig lite roliga saker. Sedan ska jag sova.
Nackskott & puss.
PS. JAG SKITER FULLSTÄNDIGT I VILKA JÄVLA PARTIER SOM KOMMIT IN I RIKSDAGEN! ALLA JÄVLAR SKITER ÄNDÅ I OSS VANLIGA DÖDLIGA SOM SLITER ARSLET AV OSS; SÅ LÄNGE DOM SJÄLVA SITTER PÅ SINA FETA FUCKING PLÅNBÖCKER. Så.. :)
Så.
Jag är bara så extrem stressad över min levnadssituation just nu. Och nej, jag är inte en sådan person som vädrar allt jag tänker på/mina problem hursomhelst. Så bara för att jag verkar vara som "vanligt" så betyder inte det att jag inte har helvetes jävla massa andra problem.
Jag räknar dagar till jag sitter på planet till WIEN. Då jag äntligen kan få lite lugn.
Jag gråter blod över att det än så länge fortfarande är över 2 månader kvar till jag kommer till paradiset.
Men när planet landar i Thailand. Då mina vänner, då kan jag andas ut.
Nu ska jag knapra i mig lite roliga saker. Sedan ska jag sova.
Nackskott & puss.
PS. JAG SKITER FULLSTÄNDIGT I VILKA JÄVLA PARTIER SOM KOMMIT IN I RIKSDAGEN! ALLA JÄVLAR SKITER ÄNDÅ I OSS VANLIGA DÖDLIGA SOM SLITER ARSLET AV OSS; SÅ LÄNGE DOM SJÄLVA SITTER PÅ SINA FETA FUCKING PLÅNBÖCKER. Så.. :)
hahaha.
Gamla bilder är bland det roligaste som finns. Titta och skratta, det gjorde jag ;)
Glöm inte bort att spana in mina händer på sista kortet (där jag är typ 2-3 år?) där snackar vi tjockisarmar!
Glöm inte bort att spana in mina händer på sista kortet (där jag är typ 2-3 år?) där snackar vi tjockisarmar!
Vila i frid grabbar.
Kan inte förstå att det gått ett halvår sedan jag fick det där hemska samtalet som fick hjärtat att slå en volt av skräck och förfäran. Det gör lika ont än idag som då, saknaden blir bara värre för varje dag..
Lennie Fernström
2010.03.17
Och för två månader sedan, den 17:e, försvann även du, Dennis Nettelbladt från oss. kan inte förstå det än.
2010.07.17.
Ni är älskade av många.
Och förevigt saknade.
...
"It's too late now
We've gone this far
To see what's hidden within
Though we said that we'd never part
Maybe I've been trying too hard
To believe in love
I don't know why
But I still can't see who you are
Don't worry
I promise
It's for the better
So, I think we should let it go now
And maybe we'll find love again"
när ett plus ett blir två.
Inatt var du hos mig. Jag kommer ihåg det så himla väl, ditt ansikte, ditt leende, hela din existens. I drömmen var allt som förr, men något stämde ändå inte. För du såg alla andra runt omkring, men inte mig. Alla som stod runt dig, vid min sida - är dom hos dig? Var det därför du bara såg dem och inte mig?
Men jag vet med all säkerhet att du mår bra, du såg så lycklig ut. Första gången jag drömmer om dig, tack för att du äntligen dök upp. Är det här ditt sätt att visa att du har det bra, att jag inte längre ska oroa mig och försöka ta tag i mig själv och gå vidare?
Tack för att du kom.
Men jag vet med all säkerhet att du mår bra, du såg så lycklig ut. Första gången jag drömmer om dig, tack för att du äntligen dök upp. Är det här ditt sätt att visa att du har det bra, att jag inte längre ska oroa mig och försöka ta tag i mig själv och gå vidare?
Tack för att du kom.
smärta när den är som värst.
det gör ont när man plötsligt inser hur lite man egentligen betyder.
så ful men så lycklig ändå.
Så jävla fula bilder, men för mig är dom väldigt viktiga och vackra. Det är nämligen dom sista bilderna från tiden då jag var lycklig och min värld fortfarande var relativt sammansatt. Tiden då döden var något som drabbade alla andra och inte någon som stod mig nära. Jag är fortfarande sådär lycklig ibland, men det håller liksom inte i sig i längden. Jag vill inte mera.
de som dör unga är älskade av gud.
Hur jag än vänder och vrider, tänker och klurar så kan jag inte förstå meningen med det som sker. Den senaste tiden har jag tappat greppet om mig själv helt. Inte bara om mig själv utan om alltet. Livet. Omgivningen. Hela skiten.
Vad är meningen med att unga människor dör, vad är meningen med att stå mittimellan det hela? Vad är meningen med att hela tiden ha nerverna på helspänn med räddsla över att telefonen ska ringa och världen ska rasa samman ännu en gång?
Jag vågar inte längre koppla av. Jag vågar inte släppa taget och sluta tänka på allt som kan hända. För det var precis det jag gjorde sist. Och då small det igen.
Hur ska jag våga börja leva igen? Hur ska jag kunna sluta tänka alla sjuka tankar? Jag klarar inte av allt det här längre.
Vad är meningen med att unga människor dör, vad är meningen med att stå mittimellan det hela? Vad är meningen med att hela tiden ha nerverna på helspänn med räddsla över att telefonen ska ringa och världen ska rasa samman ännu en gång?
Jag vågar inte längre koppla av. Jag vågar inte släppa taget och sluta tänka på allt som kan hända. För det var precis det jag gjorde sist. Och då small det igen.
Hur ska jag våga börja leva igen? Hur ska jag kunna sluta tänka alla sjuka tankar? Jag klarar inte av allt det här längre.
I gave you everything but it wasn't enough
Jag har aldrigt känt mig så nedtrampad, kränkt och föraktad.
Jag kom verkligen till instinkt igår,(jaja, jag vet att några promille kan ha gjort sitt..) men jag insåg att jag är mer än ett jävla skal. Jag är så mycket mer än det. Min utsida är inte "jag". Det är allt innanför som gör mig till den jag är.
Och det kändes så sjukt bra att få den bekräftelsen.
Du har sårat mig så jävla grovt. Och jag hoppas att du någon dag inser vad du gjort.
Jag kom verkligen till instinkt igår,(jaja, jag vet att några promille kan ha gjort sitt..) men jag insåg att jag är mer än ett jävla skal. Jag är så mycket mer än det. Min utsida är inte "jag". Det är allt innanför som gör mig till den jag är.
Och det kändes så sjukt bra att få den bekräftelsen.
Du har sårat mig så jävla grovt. Och jag hoppas att du någon dag inser vad du gjort.
3år. 9/8-2010
Tack för de hittills tre bästa åren. jag är så glad för över att jag får vara en del av ditt liv.
Grattis på treårsdagen och på din 21årsdag.
Älskar dig så oerhört Freddie Fernström <3
Grattis på treårsdagen och på din 21årsdag.
Älskar dig så oerhört Freddie Fernström <3
jag behöver en smäll på käften för att komma i rätt balans
Jag behöver någon som kan andas åt mig, för minsta lilla andetag gör så ont.
Jag hoppas att jag blir den nästa.
Jag kan inte sova, men orkar inte heller vara vaken.
Jag känner ingen hunger men jag måste ändå äta.
Jag känner ingen glädje, men kan inte visa det utåt.
Jag känner ingen livslust men jag måste ändå kämpa.
mina fina änglar.
17 mars fick änglarna en ny vän. En person med ett oerhört stort hjärta och ett leende som smittade av sig obehindrat. En person som lämnade familj, vänner och bekanta med en enorm saknad och förtvivlan. Men som även efterlämnade sig mängder av minnen och varma tankar.
Det har gått fyra månader sedan nu och alla bitar har sakta men säkert börjat falla på plats. Livet har börjat på nytt och vardagen har kommit igång steg för steg. Det gör inte längre lika ont att tänka på allt jag har fått ta del av och förlorat, istället kan jag nu glädjas åt det som jag faktiskt har fått vara med om och varit en del av.
Lennie Fernström du är en ängel, även om du istället för långt blont hår är snaggad, bär linne istället för klänning och är bitig som fan istället för tunn som en siluett så är du en vacker ängel som befinner sig på en underbar plats. Det är jag säker på.
17 juli. 4 månader senare utökades änglagruppen med ännu en ängel. Killen som älskade bärs, brudar och motorcyklar. En kille som levde livet fullt ut och tog vara på varje dag, bytte ut motorvägarna mot vägen till himmlen. Killen som alla kommer ihåg som "glad och galen" men med hjärtat på rätta stället när det väl gällde är nu en del av den änglafamilj som bevakar oss andra.
Dennis Nettelbladt, tack för de minnen du gett mig, de bär jag med mig genom livet. Jag kommer aldrig glömma dig och det är jag inte ensam om.
Vi ses på andra sidan grabbar, lämna några platser lediga i änglafamiljen, vi är många som vill träffa er igen när tiden är inne för oss andra.
Det har gått fyra månader sedan nu och alla bitar har sakta men säkert börjat falla på plats. Livet har börjat på nytt och vardagen har kommit igång steg för steg. Det gör inte längre lika ont att tänka på allt jag har fått ta del av och förlorat, istället kan jag nu glädjas åt det som jag faktiskt har fått vara med om och varit en del av.
Lennie Fernström du är en ängel, även om du istället för långt blont hår är snaggad, bär linne istället för klänning och är bitig som fan istället för tunn som en siluett så är du en vacker ängel som befinner sig på en underbar plats. Det är jag säker på.
17 juli. 4 månader senare utökades änglagruppen med ännu en ängel. Killen som älskade bärs, brudar och motorcyklar. En kille som levde livet fullt ut och tog vara på varje dag, bytte ut motorvägarna mot vägen till himmlen. Killen som alla kommer ihåg som "glad och galen" men med hjärtat på rätta stället när det väl gällde är nu en del av den änglafamilj som bevakar oss andra.
Dennis Nettelbladt, tack för de minnen du gett mig, de bär jag med mig genom livet. Jag kommer aldrig glömma dig och det är jag inte ensam om.
Vi ses på andra sidan grabbar, lämna några platser lediga i änglafamiljen, vi är många som vill träffa er igen när tiden är inne för oss andra.
