sista minuten. efharisto.
Min väska är fortfarande ouppackad. Någonstans inom mig så har jag hoppats på att jag ska få komma iväg till solen och värmen en sista gång den här sommaren. Dessvärre får jag sakta men säkert plocka upp det ena plagget efter det andra. Mina drömmar om turkost vatten får förbli en dröm ett tag till. Tills dess får jag tänka tillbaka på ljuva minnen och alla värmande skratt från veckan på Rhodos.
En dröm. Sedan en verklighet.
För att klara av den långa väntan utan att gå under gäller det att ha delmål. Mål som ska uppfyllas innan det stora målet blir uppfyllt. Mitt största mål just nu är att åka och jobba på Rhodos under säsongen April-Oktober 2012. Det kanske bara förblir en dröm, men vad vore en dröm utan jakten på att försöka uppfylla den? Sverige är alldeles för litet för mig. Det är samma gamla vardag all day in - all day out. Samma uteställen, samma matställen, samma typ av människor överallt. Inget nytt. Det är som att tugga samma tuggummi dag efter dag, det tappar smaken. Jag behöver värme, sol, vatten, friska vindar, nya möten, se nya saker, utvecklas, leva.
<3
jag älskar dig så mycket att jag hatar mig.
roddan på rhodos.
rhodos <3
vill tillbaka.
Flyget mot nya äventyr, eller bussen mot jobbet?
"livet innan det kunde jag - utan och innan. jag kunde ha haft det så för alltid."
Det finns en mening med allt som sker, det finns en poäng med allt man gör. Även fast den veckan var den bästa på länge så fick den mig att känna känslor som jag aldrig önskat att jag fått göra. Jag hade velat vara kvar i min egna värld. Där allt är som det alltid har varit. Nu får jag en grym ångest istället. En ångest över saker jag missar, en ångest över saker jag kan förlora. En ångest över att inte veta vilket beslut som är det rätta.
April-oktober 2012. Då kommer mitt äventyr garanterat börja i alla fall. Då är det no turning back.
Det finns en mening med allt som sker, det finns en poäng med allt man gör. Även fast den veckan var den bästa på länge så fick den mig att känna känslor som jag aldrig önskat att jag fått göra. Jag hade velat vara kvar i min egna värld. Där allt är som det alltid har varit. Nu får jag en grym ångest istället. En ångest över saker jag missar, en ångest över saker jag kan förlora. En ångest över att inte veta vilket beslut som är det rätta.
April-oktober 2012. Då kommer mitt äventyr garanterat börja i alla fall. Då är det no turning back.
RHODOS!
Nu drar jag till Rhodos! Ses om en vecka igen. PUSSIS!
airplanes.
Om ett par dagar är det sol och bad som gäller - vem längtar?
starbucks.
Just nu är jag sugen på en fika på Starbucks !
som en fisk.
L.O.N.D.O.N
LONDON - varning för lång text.
Nu är vi hemma i Sverige igen, cry me a fucking river. Finns ingen plats i hela världen (inte vad jag vet än i alla fall) som får mig att må så bra som London. Det är verkligen min fristad. Om jag fick ha ett kontor där, skulle jag kunna skapa väldigt mycket. Skriva, inspireras, skriva och inspireras. I love it.
Här kommer resan i korta drag;
Fredag: Vi åkte till Skavsta flygplats där vi satte oss och käkade det första vi gjorde. Blev köttabullar och mos - precis som alltid när vi är där. Plötsligt fick vi bråttom när vi insåg att vi skulle befinna oss vid gaten just där och då. Men som tur är fick vi plats bredvid varandra ändå - ryan air har ju onumrerade platser.
2 timmar och 30 minuter (?) senare landade vi på Gatwick. Där hoppade vi på Gatwick Express som var mer eller mindre fullt. Så vi fick stå upp hela den 30minuter långa resan in till Victoria Station, men vem brydde sig? Vi var ju äntligen i England!
Från Victoria tog vi en taxi till vårat lilla skruttiprutt hotell Ascot. Snacka om budget, men efter Thailand så nöjer man sig med väldigt lite upptäckte jag. Hissen gick typ genom vårt rum, eller själva schaktet så man fick inte många timmars sömn kan jag ju tala om. Vi gick och tog en varsin burgare innan det var dags för lite sömn.
På parkeringen (Skavsta) och på Burger King i London. Något sliten tjej..
Lördag, min födelsedag: Vi klev upp med tuppen ca 07:30 för frukost. Rostade mackor mer smör. Sedan begav vi oss på en morgonpromenix genom Hyde Park. Blommorna blommade, knopparna hade börjat kika fram på träden, solen sken och människor var ute och joggade. helt fantastiskt! Hyde Park är verkligen en park som man skulle kunna spendera ett flertal timmar i. När vi promenerat ca 25-30min. var vi äntligen framme vid Oxford Street. Jag var inte nådig där kan jag säga. Brände bort mer pengar än jag gjort på länge på bara ett par timmar.
Sedan ville vi åka till Notting Hill så vi beslöt oss för att hoppa in i en taxi för att lämna shoppingen och sedan hoppa in i nästa för att ta oss till Portobello Market i Notting Hill. Och GOD! Det var verkligen som jag föreställt mig det! Hur mycket människor som helst, gatumusikanter, vintage kläder, gamla sportartiklar (boxningshandskar, golfklubbor, fotbollsskor osv), smycken, kastruller, LP-skivor, osv, osv. Helt fantastiskt!
När vi vandrat där ett tag kände vi för att åka och hälsa på drottningen och pudelmännen. Ni vet de som har röda kostymer och enorma svarta hjälm-pudlar på huvudet? Så vi tog dubbeldäckaren till Trafalgar square och sedan taxi till Bucking Ham palace. Men snacka om att jag blev förbannad när det inte alls stod några pudelvakter där! Bara vanliga polismän och sådant kraffs. Så vi åkte tillbaka till hotellet där vi tog en "powernap" (min ork var lika med 0 - feber?). Sedan körde vi en kvällsshopping runda. Taxichauffören sa att alla affärer stänger 19 och vi var väl framme runt 1845, så i ren stress slängde jag ner hur mycket prylar som helst, men när jag sedan tittade på klockan var den 19:35 och affärerna stängde tydligen 21.
Kvällen avslutade vi med en fin middag på ett steakhouse ställe. Galen i kött och öl som man är, hade jag inte kunnat önska mig bättre mat. Vi tog en förrät som bestod av bbq ribs, onion rings, cheese & beacon potatos och coleslaw. Huvudrätt blev det medium stekt kött med pommes/ris och svampsås o till dessert blev det rocky road som var en brownie/cheescake. Helt underbart.
På söndagen var det regn ute,vi käkade frukost och packade våra väskor. Sedan åkte vi till Oxford Street där vi inväntade affärernas öppning. Vi hade fått berättat för oss att de skulle öppna 10:30 men väl framme var det 11:30 som gällde. Så vi gick och drack morgonkaffe på Starbucks. Sedan shoppade vi det sista (bland annat nya resväskor eftersom vi insåg att vi handlat rätt mycket...) och åkte till hotellet och tog en sista burgare innan vi åkte till Victoria där vi tog Gatwick Express. Medan vi väntade på tåget var det ett annat tåg som precis skulle åka. Det satt en tjej i ena vagnen vid fönstret och utanför stod hennes kille och vinkade adjö. Sedan lämnade tåget perrongen och freddie säger: Oo titta hon gråter, o HAN GRÅTER!
Då svarade jag: MEN TITTA PÅ MIG DÅÅÅÅÅÅ! JAG GRÅTER JU OCKSÅ! jag höll på att grina ögonen ur mig haha. Hej känslig tjej!
På flygplatsen tog det inte lång tid innan vi fattade att våra väskor var packade med för mycket och för osmidigt. Handbagagen som fick rymma max 10kg låg på runt 7kg, medan vanliga bagaget som fick väga 15 visst vägde nästan 20kg. Så det var bara att börja klä på sig och packa om. Jag hade på mig ett linne, en velourjacka, två stickade koftor, en jacka, mössa och halsduk när vi packade. Snacka om svettigt! men till slut fick vi ordning på grejerna och Freddie fick hela incheckningsdisken att skratta när han envisades med att visa att väskorna fick plats i "gallret" där man ska prova handbagaget.
Sedan var det dags att flyga, och eftersom jag blivit ännu mer förkyld än innan var det ett rent helvete för mig innan vi landade. Öronen höll på att sprängas av smärta och tryck. Jag har fortfarande lock för öronen...Men efter ca 1 timmes bilfärd låg jag hemma i min säng igen. Och redan nu har jag ont i hjärtat av saknaden för mitt älskade London.
Här kommer resan i korta drag;
Fredag: Vi åkte till Skavsta flygplats där vi satte oss och käkade det första vi gjorde. Blev köttabullar och mos - precis som alltid när vi är där. Plötsligt fick vi bråttom när vi insåg att vi skulle befinna oss vid gaten just där och då. Men som tur är fick vi plats bredvid varandra ändå - ryan air har ju onumrerade platser.
2 timmar och 30 minuter (?) senare landade vi på Gatwick. Där hoppade vi på Gatwick Express som var mer eller mindre fullt. Så vi fick stå upp hela den 30minuter långa resan in till Victoria Station, men vem brydde sig? Vi var ju äntligen i England!
Från Victoria tog vi en taxi till vårat lilla skruttiprutt hotell Ascot. Snacka om budget, men efter Thailand så nöjer man sig med väldigt lite upptäckte jag. Hissen gick typ genom vårt rum, eller själva schaktet så man fick inte många timmars sömn kan jag ju tala om. Vi gick och tog en varsin burgare innan det var dags för lite sömn.
På parkeringen (Skavsta) och på Burger King i London. Något sliten tjej..
Lördag, min födelsedag: Vi klev upp med tuppen ca 07:30 för frukost. Rostade mackor mer smör. Sedan begav vi oss på en morgonpromenix genom Hyde Park. Blommorna blommade, knopparna hade börjat kika fram på träden, solen sken och människor var ute och joggade. helt fantastiskt! Hyde Park är verkligen en park som man skulle kunna spendera ett flertal timmar i. När vi promenerat ca 25-30min. var vi äntligen framme vid Oxford Street. Jag var inte nådig där kan jag säga. Brände bort mer pengar än jag gjort på länge på bara ett par timmar.
Sedan ville vi åka till Notting Hill så vi beslöt oss för att hoppa in i en taxi för att lämna shoppingen och sedan hoppa in i nästa för att ta oss till Portobello Market i Notting Hill. Och GOD! Det var verkligen som jag föreställt mig det! Hur mycket människor som helst, gatumusikanter, vintage kläder, gamla sportartiklar (boxningshandskar, golfklubbor, fotbollsskor osv), smycken, kastruller, LP-skivor, osv, osv. Helt fantastiskt!
När vi vandrat där ett tag kände vi för att åka och hälsa på drottningen och pudelmännen. Ni vet de som har röda kostymer och enorma svarta hjälm-pudlar på huvudet? Så vi tog dubbeldäckaren till Trafalgar square och sedan taxi till Bucking Ham palace. Men snacka om att jag blev förbannad när det inte alls stod några pudelvakter där! Bara vanliga polismän och sådant kraffs. Så vi åkte tillbaka till hotellet där vi tog en "powernap" (min ork var lika med 0 - feber?). Sedan körde vi en kvällsshopping runda. Taxichauffören sa att alla affärer stänger 19 och vi var väl framme runt 1845, så i ren stress slängde jag ner hur mycket prylar som helst, men när jag sedan tittade på klockan var den 19:35 och affärerna stängde tydligen 21.
Kvällen avslutade vi med en fin middag på ett steakhouse ställe. Galen i kött och öl som man är, hade jag inte kunnat önska mig bättre mat. Vi tog en förrät som bestod av bbq ribs, onion rings, cheese & beacon potatos och coleslaw. Huvudrätt blev det medium stekt kött med pommes/ris och svampsås o till dessert blev det rocky road som var en brownie/cheescake. Helt underbart.
På söndagen var det regn ute,vi käkade frukost och packade våra väskor. Sedan åkte vi till Oxford Street där vi inväntade affärernas öppning. Vi hade fått berättat för oss att de skulle öppna 10:30 men väl framme var det 11:30 som gällde. Så vi gick och drack morgonkaffe på Starbucks. Sedan shoppade vi det sista (bland annat nya resväskor eftersom vi insåg att vi handlat rätt mycket...) och åkte till hotellet och tog en sista burgare innan vi åkte till Victoria där vi tog Gatwick Express. Medan vi väntade på tåget var det ett annat tåg som precis skulle åka. Det satt en tjej i ena vagnen vid fönstret och utanför stod hennes kille och vinkade adjö. Sedan lämnade tåget perrongen och freddie säger: Oo titta hon gråter, o HAN GRÅTER!
Då svarade jag: MEN TITTA PÅ MIG DÅÅÅÅÅÅ! JAG GRÅTER JU OCKSÅ! jag höll på att grina ögonen ur mig haha. Hej känslig tjej!
På flygplatsen tog det inte lång tid innan vi fattade att våra väskor var packade med för mycket och för osmidigt. Handbagagen som fick rymma max 10kg låg på runt 7kg, medan vanliga bagaget som fick väga 15 visst vägde nästan 20kg. Så det var bara att börja klä på sig och packa om. Jag hade på mig ett linne, en velourjacka, två stickade koftor, en jacka, mössa och halsduk när vi packade. Snacka om svettigt! men till slut fick vi ordning på grejerna och Freddie fick hela incheckningsdisken att skratta när han envisades med att visa att väskorna fick plats i "gallret" där man ska prova handbagaget.
Sedan var det dags att flyga, och eftersom jag blivit ännu mer förkyld än innan var det ett rent helvete för mig innan vi landade. Öronen höll på att sprängas av smärta och tryck. Jag har fortfarande lock för öronen...Men efter ca 1 timmes bilfärd låg jag hemma i min säng igen. Och redan nu har jag ont i hjärtat av saknaden för mitt älskade London.
L.O.N.D.O.N
Godkväll!
Idag är det dan' före dan' före dopparedagen - typ. På lördag fyller jag år. Sweet 16. Plus några år till...
Nog om åldern. Det viktiga är att jag ska fira den dagen i min absoluta favoritstad i världen - LONDON!
Det kommer bli så jävla bra! har växlat pengar, tömt resväskan så all shopping får plats samt skrivit en lista i huvudet på alla sevärda butiker ;9
Jag säger bara en sak: LONDON CALLING!
London förra året - samma datum. jag får förmodligen vår i helgen :D
Idag är det dan' före dan' före dopparedagen - typ. På lördag fyller jag år. Sweet 16. Plus några år till...
Nog om åldern. Det viktiga är att jag ska fira den dagen i min absoluta favoritstad i världen - LONDON!
Det kommer bli så jävla bra! har växlat pengar, tömt resväskan så all shopping får plats samt skrivit en lista i huvudet på alla sevärda butiker ;9
Jag säger bara en sak: LONDON CALLING!
London förra året - samma datum. jag får förmodligen vår i helgen :D
så som i himmelen.
deep blue sea.
london calling.
Jag skall inom kort besöka staden i mitt hjärta. L.O.N.D.O.N.
Finns inte en enda plats som stulit mitt hjärta som den staden har gjort.
I'm in love.
Primark. Starbucks. Hyde Park. Marknad. Take-away coffe. Mars-muffins. Promenad handihand med min älskling. Njuta. Leva. Älska.
11 mars 2011.
London 2010.
Finns inte en enda plats som stulit mitt hjärta som den staden har gjort.
I'm in love.
Primark. Starbucks. Hyde Park. Marknad. Take-away coffe. Mars-muffins. Promenad handihand med min älskling. Njuta. Leva. Älska.
11 mars 2011.
London 2010.
